Februari - allting slutade fungera som vanligt

Väl hemma efter skidresan hoppades jag att min kropp skulle ha mått bra av lite semester från vardagslivet och vilja hoppa på banan igen med träning, kost och alla delar som hör till. Icke sa nicke. 

Mina mornar var splittrade. Jag vaknade och vägrade både yoga och meditera. Jag drog mig för det. Efteråt har jag kommit fram till att jag drog mig från sanningen. Jag ville kanske inte riktigt veta svaret på vad jag egentligen kände och gick igenom. Jag ville inte definiera mig som "omotiverad, och nere". Personen som inte gick och träna. Personen som inte åt enligt sina principer. Personen som "...massor av saker som inte var jag".

Vi har alla en bild av oss själva som vi vill leva upp till. En sak jag insett är att vi har tre bilder eller versioner av oss själva. Den vi vill vara, den vi tror/känner att vi är och den vi faktiskt är. När de är i linje mår man bra och är balanserad. När antingen en, eller två av tre (för den vi faktiskt är är ju verkligheten) inte stämmer överens blir det svårt att förhålla sig till verkligheten utan att bli ledsen eller må dåligt. Vid det här laget har jag inga "större" problem med hur jag ser ut. För mig där och då handlade det mer om vem jag ville vara, vem jag trodde att jag var och vem jag faktiskt var. De tre stämde inte längre överens, och jag mådde dåligt på grund av det. Jag tränade inte så mycket som jag ser mig själv göra. Jag yogade och mediterade inte. Jag hade inte stenkoll på mitt kaloriintag. Alla faktorer skapade en version av mig själv jag inte gillade. Jag ville inte definera mig med den. Ändå kunde jag inte för allt i världen komma ifrån den.

Jag vaknade på morgonen och satte mig vid datorn och jobbade. Jag satt lite för länge för att hinna yoga eller meditera. Jag satt lite för länge för att hinna träna innan jobbet. De gånger jag var på gymmet orkade min kropp inte det jag hade planerat att utföra. Inte ens mina roligaste övningar kändes roliga. Jag suckade och stönade efter 15 min i gymmet och ville bara gå hem. Hem och göra ingenting. 

Jag jobbade extra på jobbet. Försökte få tiden att gå. För samtidigt som jag förstod att jag själv måste göra något för att komma ur den negativa spiral jag befann mig i, visste jag också att det skulle krävas tid att komma till insikt. Så jag såg till att tiden bara gick. Helt seriöst minns jag inte mycket av tiden mellan slutet februari och hela mars. Jag minns bara att det hela tiden var måndag igen, och att jag kände att jag inte kom någonstans med min situation.

Tills jag var på den bästa meditationen jag upplevt hittills i mitt liv.